FAQ
Skåpen saknar tändkälla — men armaturen och fläkten ska vara märkta.
"Varför är inte era skåp EX-klassade?" Frågan dyker upp med jämna mellanrum, ofta efter en besiktning eller en försäkringsgenomgång. Svaret brukar förvåna: de ska inte vara det — och här är varför.
Det som avgör om en utrustning ska CE-märkas och EX/ATEX-klassas är om den har en inneboende tändkälla — något som kan antända en explosiv atmosfär: en motor, en strömbrytare, en varm yta. Ett Greenline-skåp är en passiv stålkonstruktion. Ingen el, ingen mekanik, ingenting som kan ge en gnista. Det finns helt enkelt inget att klassa.
Vi stämmer regelbundet av med ackrediterade klassningsorgan, och beskedet är detsamma varje gång.
Det är här det blir viktigt. Den utrustning som monteras i eller vid skåpet — belysningsarmatur och frånluftsfläkt — har tändkällor, och ska vara EX-märkt om den sitter i klassat område. Så när du köper eller besiktigar ett färgrum: skåpet behöver ingen märkning, men kontrollera armaturens och fläktens.
Har du köpt armatur eller fläkt genom oss och vill kontrollera märkningen? Hör av dig med uppgift om när skåpet köptes och genom vilken återförsäljare, så tar vi fram underlagen.
Hur själva zonklassningen av lokalen går till förklarar vi i artikeln Måste utrustningen vara EX-klassad? →
Artikeln är en översikt, inte juridisk rådgivning. Kontrollera alltid aktuella föreskrifter hos Arbetsmiljöverket och Elsäkerhetsverket. Senast granskad juli 2026.
Frågan dyker upp med jämna mellanrum, ofta efter en besiktning eller en försäkringsgenomgång: "varför är inte era skåp EX-klassade?" Svaret brukar förvåna — de ska inte vara det, och i regel får de inte vara det heller.
Vi stämmer regelbundet av med klassningsbolagen, och uppfattningen är samstämmig: Greenline-skåpen EX-märks inte, och ska inte göra det. Här är de fyra skälen.
ATEX produktkrav (AFS 2023:7, som ersatte AFS 2016:4 den 1 januari 2025) gäller strikt för utrustning som har en egen potentiell tändkälla. Det handlar om elkomponenter, motorer, tryckluftsdrivna membranpumpar eller rörliga mekaniska delar som kan alstra gnistor eller friktionsvärme.
Ett passivt skåp byggt i plåt har inga sådana komponenter. Eftersom det saknar egen tändkälla faller det formellt helt utanför ATEX produktkrav. Att EX-märka det som utrustning vore därför inte bara onödigt — det vore felaktigt och vilseledande.
Den enda reella risk en plåtmöbel utgör i en explosiv miljö är uppbyggnad av statisk elektricitet. Lösningen på det är inte att EX-klassa möbeln, utan potentialutjämning.
Så länge skåpet är konstruerat i ledande material och ansluts korrekt till färgrummets jordsystem kan ingen statisk laddning byggas upp. Det är den åtgärd som faktiskt tar bort risken — en märkning på skåpsdörren gör det inte.
Här uppstår den vanligaste förvirringen. Färgrummet i sig är redan zonklassat — ofta zon 1 eller zon 2 — enligt reglerna för explosiv atmosfär på arbetsplatsen (AFS 2023:10, kapitel 9 — som bland annat ersatte AFS 2003:3). Volymen inuti och omkring skåpet ingår i den zonklassningsplanen och hanteras av rummets mekaniska ventilation.
Skåpet är i det sammanhanget bara passiv inredning placerad i zonen. Man zonklassar utrymmet. Man EX-klassar inte inredningen.
Om en kund, ett skyddsombud eller en besiktningsman slentrianmässigt kräver ett "EX-klassat skåp" för passiv förvaring får det två konsekvenser, och ingen av dem är bra.
Dokumentationen blir ogiltig. Tillverkaren tvingas skriva ut ett ATEX-certifikat på en plåtkonstruktion. Det saknar stöd i direktivet och håller inte vid en skarp granskning — vilket är precis motsatsen till vad kravet var tänkt att åstadkomma.
Det blir dyrare utan att bli säkrare. Kraven på dokumentation och underhåll drivs upp helt i onödan, utan att tillföra en enda procents ökad säkerhet i färgrummet.
Skåpet säljs och installeras som ledande inredning, tas med i färgrummets befintliga zonklassningsplan, och kopplas till jord. Skåpet i sig förblir oklassat.
Det finns en anledning till att våra skåp är byggda kring frånluft och tilluft snarare än kring explosionsskydd. Ett skåp som ventileras rätt för bort lösningsmedelsångorna innan de hinner bilda en explosiv atmosfär. Zonen krymper — och med den kraven på allt annat i rummet.
Det är billigare, enklare och säkrare att ventilera bort problemet än att certifiera sig runt det. Ventilationsbehoven varierar kraftigt mellan produkterna, från 100 m³/h för ett Tiro till 4100 m³/h för en Systemtvätt 195. Räkna på det innan ni bestämmer er, så hjälper vi gärna till.
Hur själva zonklassningen av lokalen går till förklarar vi i Vilken utrustning måste vara EX-klassad?
